œ
SKK
Hundsport
Hundsport.se | Nyheter
 
Sid Uppd. SKK - Hundägarnas Riksorganisation
2010-02-01

Hundsport | Notiser

Publ. [2010-02-01]

SKKs ARBETE FÖR HUNDÄGARE

Bild laddas...SKK vill bromsa hundägarnas allt mer ökande kostnader

Veterinärvård och försäkring är tunga poster i varje hundägares budget och har senare år blivit allt tyngre. Enligt Manimalisrapporten 2009 ökade kostnaderna för djurförsäkringar i Sverige med 90 procent mellan åren 2004 till 2008. Under samma period ökade även veterinärvårdskostnaderna med 114 procent.

Den kraftiga kostnadsutvecklingen har givetvis uppmärksammats av Svenska Kennelklubben (SKK). I början av december månad 2009, bjöd man därför in de fem försäkringsbolag som försäkrar hundar i Sverige, Svenska Veterinärförbundet samt föreningen Svensk Djursjukvård (före detta Svenska Djursjukhusföreningen) för att diskutera detta.

–Utvecklingen måste bromsas och därför vill vi höra hur parterna resonerar i frågan och diskutera igenom om vi genom samverkan kan nå några bra lösningar, sa SKKs VD Ulf Uddman inför mötet.

SKK-WEB: Besök även Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].

 

Publ. [2009-12-27]

SKKs ARBETE FÖR HÄLSOSAMMARE FRISKARE HUNDAR

Bredare samarbete mot ohälsa är önskvärt

Svenska Kennelklubbens (SKKs) arbete för att motverka nedärvd ohälsa och abnormiteter hos våra hundar tuffar vidare. Under det gångna utställningsåret har domarna särskilt observerat och skrivit hundratals rapporter enligt de nya särskilda rasspecifika domaranvisningarna (SRD). Dessa kommer utvärderas i början av nästa år.

Årets arbete med ämnet är emellertid ännu inte avslutat. Veckan efter Hund2009 har SKK bjudit in Veterinärförbundet och Jordbruksverket (SJV) till diskussion. Tanken är att se över vad varje organisation kan bidra med och hur samverkan kan göra att målen med RAS och SRD ska kunna nås så snabbt som möjligt.

–Veterinärerna kan bidra med mycket kunskap och erfarenheter, men tyvärr stannar mycket innanför veterinärklinkernas väggar på grund av sekretess. Vi vill diskutera om det är möjligt för oss att ta del av dessa erfarenheter utan att veterinärerna gör avkall på sekretessen, säger SKKs VD Ulf Uddman.

Vad gäller Jordbruksverket (SJVs) medverkan, så är det den myndighet som har föreskrivningsrätt i ämnet. Avel på osunda djur är en djurskyddsfråga. Frågan är hur SJVs paragrafer bör utformas för att motverka sådan avel på bästa sätt.

SKK-WEB: Läs mer på Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].

 

Publ. [2009-12-22]

AKTUELLT FRÅN LANTBRUKSUNIVERSITETET

Klartecken till nytt Veterinär- & husdjurscentrum

Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) sade i slutet av december ja till att bygga ett nytt Veterinär- och husdjurscentrum.

Satsningen ska ersätta nuvarande Klinikcentrum och Universitetsdjursjukhuset (UDS) i Ultuna i Uppsala. Den beräknade projektkostnaden är cirka 1,2 miljarder kronor och byggstart beräknas till hösten 2010 och lokalerna ska stå färdiga för inflyttning 2014.

SLU– Från fakultetens sida ser vi naturligtvis mycket positivt på beslutet. Att få lämna dagens delvis vattenskadade lokaler och kunna samlas i en ny byggnad innebär en nystart både för fakulteten och universitetsdjursjukhuset. Den nya byggnaden kommer att ge oss förbättrade möjligheter för våra utbildningar. Både den kliniska forskningen på djur och vår övriga husdjursinriktade forskning kommer att stärkas, säger dekan Arvid Uggla vid SLU Uppsala.

Byggnaden kommer att innehålla dels lokaler för utbildning och forskning inom fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, dels lokaler för landets enda universitetsdjursjukhus. Den totala ytan blir cirka 50.000 kvadratmeter och kommer att bli arbetsplats för cirka 600 anställda och närmare 1.000 studenter.

SLU: Besök Sveriges Lantbruksuniversitets egen web-plats: [www.slu.se/]

 

Publ. [2009-12-18]

FÖRESKRIFTER OM HUND- & KATTHÅLLNING (SJVFS 2008:5)

Kritiserade föreskrifter revideras

I slutet av november var SKK inbjudna till Jordbruksverket (SJV) i Jönköping för att diskutera föreskrifterna om hund- och katthållning som trädde i kraft 1 maj 2008 (SJVFS 2008:5).

– Äntligen skall revideringen påbörjas och vi får möjlighet att påverka föreskrifternas lydelse, sa Svenska Kennelklubbens (SKKs) VD Ulf Uddman inför mötet.

Det har gått åtskilliga år sedan den nu nedlagda Djurskyddsmyndigheten inledde arbetet med nya föreskrifter om hund- och katthållning. Som brukligt fick då såväl SKK som en rad andra berörda organisationer möjlighet att lämna synpunkter på de föreslagna förskrifterna som myndigheten arbetat fram. Kritiken mot förslaget blev massiv. Inte bara SKK, utan samtliga remissinstanser sågade det fullständigt. Vid denna tid hade vi bytt regering och Djurskyddsmyndighetens dagar var räknade, då de borgerliga lovade lägga ned myndigheten om de vann valet.

SJVDjurskyddsmyndigheten hade dock bestämt sig för att göra färdigt föreskrifterna innan de packade ihop. Huruvida det var tidsbrist eller prestige är oklart, men remissinstansernas synpunkter beaktades föga, de nya föreskrifterna för hund- och katthållning (DFS 2004:18) blev det sista myndigheten gjorde innan ansvaret togs över av SJV. SJV la föreskrifterna på hyllan tills vidare och lovade de forna remissinstanserna att föreskrifterna skulle justeras.

19 mars 2008 klubbade  SJV sin reviderade version av Djurskyddsmyndighetens original. SKK konstaterade att de största felgreppen var borttagna, men att mycket återstod för att föreskrifterna skulle kunna fungera som tänkt. Enligt föreskrifterna blev exempelvis hälften av Sveriges godkända och seriösa hunddagis lagbrytare, då de enligt förordningen inte hade tillräckligt ljusa lokaler.

–Självklart vill vi ha en stark lagstiftning men för att en lag skall bli kraftfull måste den vara genomtänkt. Vi har återigen tillskrivit Jordbruksverket. Vi tycker att de har anledning att inleda ett utvärderingsarbete omgående, sa Ulf Uddman då.

Således krävde SKK att få medverka med synpunkter inför den revidering som man alltid gör efter att nya förordningar testats ”ute i verkligheten” ett tag. Och nu är det alltså dags för den revideringen.

SKK-WEB: Läs mer på Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].
LÄS MER: Se även jordbruksverkets (SJVs) web-plats: [www.sjv.se/]

 

Publ. [2009-12-02]

AKTUELLT FRÅN LANTBRUKSUNIVERSITETET

Sjukdom i nervsystemet hos golden retriever

För sju år sedan upptäcktes en helt ny sjukdom i nervsystemet hos hundar av rasen golden retriever. Symtomen drabbar rörelseförmågan och visar sig redan i valpåldern. En utförlig beskrivning av sjukdomen, som nedärvs på mödernet, finns nu i en avhandling av Karin Hultin Jäderlund från SLU.

SLUMitokondriellt nedärvd sensorisk ataktisk neuropati, eller SAN, är en ärftlig neurologisk sjukdom som hittills bara har setts hos hundar av rasen golden retriever. I Karin Hultin Jäderlunds doktorsavhandling beskrivs sjukdomen för första gången från grunden. Avhandlingen täcker den kliniska symtombilden, prognosen, de sjukliga förändringarna i nervsystemet och den genetiska bakgrunden.

Sedan mutationen upptäcktes har det tagits fram ett DNA-test som kan användas för att hitta anlagsbärare, så att sjukdomsanlaget inte behöver föras vidare till kommande generationer. Golden retriever kan därigenom bli en friskare ras. Likartade sjukdomar (så kallade mitokondriella sjukdomar) förekommer även hos människor och Karin Hultin Jäderlunds studier kan därmed tjäna som modell för motsvarande sjukdomstillstånd hos människa.

Karin Hultin Jäderlund är legitimerad veterinär och Diplomate of the European College of Veterinary Neurology. Hon genomförde sitt doktorsarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet och är numera verksam vid Norges Veterinærhøgskole i Oslo. Hemort: Ski, Norge.

LÄNK: Här finner du den fullständiga avhandlingen; [www.diss-epsilon.slu.se/].
SLU: Besök Sveriges Lantbruksuniversitets egen web-plats: [www.slu.se/]

 

Publ. [2009-11-30]

SVENSKA FRAMGÅNGAR I NORGE

Svenskt lydnadsguld vid Nordiska mästerskapen

Svenska landslaget i lydnad tog guld vid nordiska mästerskapet i norska Lilleström före Finland och Norge, under helgen den 28-29 november 2009.

DOGS4ALLIndividuellt hamnade svenskarna tyvärr utanför pallplats. Vann gjorde Leena Välimäki, Finland, på 278,25 poäng. Bästa svenska individuellt var Diana Ljungström på 272,5 poäng. Många svenska hundar placerade sig dessutom högt på utställningen under helgen.

Norska Kennelklubbens arrangemang DOGs4All är Norges allra största utställning genom tiderna, med avseende på såväl antal anmälda hundar (närmare 6.500 anmälningar) och yta arrangemanget upptog.

LÄS MER: Besök "DOGS4ALLs" och tillika Norska Kennelklubbens officiella web-plats för fullständiga resultatlistor: [www.nkk.no/nkk/]

 

Publ. [2009-11-10]

NM I FREESTYLE, DEN 1 NOVEMBER 2009

Guld och silver till Sverige på NM i freestyle

Bild laddas...
Det segrande svenska freestylelandslaget 2009, från vänster på bilden ovan ses: Linda Laikre med dansk/svenska gårdshunden Holly, lagledaren Pia Wahlström, Li Stenberg med kelpien Grynet, Lina Pettersson med pumin Zing och liggandes framför Agnes Mohlin med border collien Pelle. [Foto: Yvonne Öster]

På nordiska mästerskapet i freestyle i helgen den 1 november 2009 lyckades Sverige erövra både lagguldet och den individuella silvermedaljen, vilket var långt över all förväntan. För på grund av strul med en rabiesvaccination och en avstängning stod lagledaren Pia Wahlström med endast två deltagande ekipage i början av förra veckan. Till slut fick Pia dock ihop ett landslag som alltså försvarade Sveriges färger med bravur i Herning i Danmark.

Det svenska landslaget bestod av Lina Pettersson med pumin Zing, Linda Laikre med dansk/svenska gårdshunden Holly, Li Stenberg med kelpien Grynet samt Agnes Mohlin med border collien Pelle. Och de gjorde alltså så bra ifrån sig att det vann lagtävlingen. Tvåa kom Danmark och trea Finland.

Det individuella guldet gick till förra årets NM-vinnare, finska Sini Eriksson och sheltien Sonic, tvåa blev regerande svenska mästarna Lina Pettersson och Zing och trea danska Emmy M Simonsen och sheltien Biscuit.

 

Publ. [2009-10-28]

NY FÖRSÄKRING FRÅN AGRIA

Ny försäkring förenklar för jaktlaget

Många jaktlag behöver förstärkning av hundens vassa nos och lånar då gärna in ett hundekipage. Men vem står för notan om hunden blir skadad under jakten? Nu presenterar Agria en lösning.

AgriaEn jaktlagsförsäkring, som ersätter såväl om hunden är individuellt försäkrad eller saknar försäkring, löser tråkigt efterspel om hunden skadas under jakten. För även om jakt är det roligaste många hundar vet innebär den också stora påfrestningar.

Förutom de skador som ofta förknippas med jakt, som att hunden skadas av vilt, trafik, tåg eller springer bort, är det också vanligt med skador i leder, sårskador och klofrakturer, berättar Göran Vernersson, Agria Djurförsäkring.

Den nya jaktlagsförsäkringen försäkrar alla hundar i jaktlaget under perioden man jagar. Blir en av hundarna skadad ersätts veterinärvårds kostnaderna om hunden saknar försäkring. Om hunden har en veterinärvårds försäkring ersätter jaktlagsförsäkringen största delen av hundens självrisk, som kan vara från 1.100 till 10.000 kronor per hund, beroende på skada.

 

FAKTA OM: Agria Djurförsäkring
Agria Djurförsäkring försäkrar djur och grödor. Därutöver arbetar de för ett tryggare samhälle för människor och djur - i samarbete med flera djurägarorganisationer.

Agria är det enda försäkringsbolaget som erbjuder en hundförsäkring för hela jaktlag. Fram till första december kan jaktlag försäkra hundarna för 2.700 kronor. Därefter kostar det 3.000 kronor.

 

Publ. [2009-10-16]

LYDNADS-VM 2009 I BRATISLAVA, SLOVAKIEN

Suveränt av landslaget vid lydnads-VM

Bland 77 tävlande lyckades svenska landslaget knipa tre av de tio främsta placeringarna vid världsmästerskapet i lydnad 2009, under World Dog Show i Bratislava, Slovakien. Den sammanlagda insatsen räckte till lagsilver.

WDS2009På VM:ets första dag tävlade Anders Svensson med Fia-Friends Oke-Optimist och Mona Kjernholm med Marvin, de fick göra erfarenheten att ljudnivån i hallen var så hög att det ibland var omöjligt att höra någonting. Mona fick ihop 255 poäng, trots nolla i platsliggning, Anders drog ihop 210,5.

Dag två tävlade Lillemor Edström med sin Brainwaves Krollie och de tog hem segern för dagen med 268,83 poäng. Endast tre förstapris delades ut dag två och det var Norden som var bäst. Diana Ljungström  med Tazzehagens Tazz fick 247,33 poäng och kom på sjätte plats dag två. Dag tre tävlade Maria Hagström med Vallmyra Ylle och Lena Andersson med Lotus. Dessa två erövrade de enda förstaprisen på VMets sista dag, Maria vann med 269,83 poäng och Lena blev tvåa med 260,17 poäng.

Sammanlagt räckte insatsen till ett SVENSKT LAG-SILVER, landslaget är värda att man lyfter på mössan och ger dem all respekt. Likaså lagledningen, Lotta Linusson och Nils-Rune Larsson, som har hållit ihop och peppat laget på plats.

Fransyskan Carmen Bennett med U-Blitz Du Mont Kerchouan vann med 297, 57 poäng och blev världsmästare 2009.

LÄS MER: Om Lydnads-VM 2009, i kommande nr (nr 11/2009) av tidskriften Hundsport.
LÄNKAR: Besök World Dogs Shows officiella web-plats: [www.worlddogshow2009.com/]

 

[2009-10-08]

NATIONELLA DOPINGKOMMISSIONEN (NatDopK) INFORMERAR:

Angående hundvästen ”Back-On-Track”

Nationella Dopingkommissionen (NatDopK) vill uppmärksamma SKKs medlemmar på att västen Back-On-Track marknadsförs med information om att den har egenskaper som påskyndar bland annat läkning av olika skador på hundar, och/eller häver smärta för hunden och att detta sker genom att västen är preparerad med ospecifiserade keramiska substanser.

Därigenom har NatDopK beslutat att västen faller under Dopingreglementets 7.1 Otillåtna metoder, vilket betyder att det är 7 dygns karenstid efter det att västen använts. Karenstiden innebär då att hundägaren inte får använda "Back-On-Track-västen" 7 dygn innan hunden deltar på prov, utställning eller tävling. Denna karenstid gäller om hunden INTE anses vara frisk.

SKKNatDopK vill uppmärksamma att västen Back-On-Track marknadsförs med att ge följande effekter:

  • Smärtlindring,
  • Lindrar inflammation,
  • Minskar muskelspänning,
  • Ökad blodcirkulation,
  • Läkning påskyndas,
  • Lindrar och påskyndar läkning av skador i muskler och leder,
  • Uppvärmning av muskler inför arbete eller fysisk träning,
  • Förebygger skador i muskler och leder.

NatDopKs beslut grundar sig, dels på Dopingreglementets 7.1 Otillåtna metoder, dels på det faktum att Djurskyddslagen föreskriver att djur som är sjuka eller har/visar smärta inte får belastas. Med andra ord inte delta vid prov, tävling eller utställning. Gällande träning kan inte lagen tolkas på annat sätt än att endast rehabiliteringsträning är tillåten.

När det gäller Nationellt Dopingreglemente för hund ska det uppmärksammas att detta skiljer sig på ett flertal punkter från reglementen på humansidan. Orsaken är främst att det rent juridiskt anses att varje människa själv svarar för sin behandling / medicinering. Detta kan av självklar anledning inte ett djur svara för.

För de hundägare som önskar använda en värmande väst så är till exempel västar av Neopren- eller Fleecematerial tillåtna för att hålla sin hund varm.

SKK-WEB: Läs mer på Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].

 

Publ. [2009-10-01]

INFORMATION FRÅN SVA, STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT

Angiostrongylus vasorum (fransk hjärtmask)

Förekomst och smitta

Angiostrongylus vasorum, så kallad fransk hjärtmask, infekterar hundar i stora delar av världen. Infektionen är inte ovanligt i områden i Danmark. Det finns hittills två rapporterade fall där hund smittats i Sverige, på ön Sydkoster. På Sydkoster har smitta påvisats hos åtta rävar sedan år 2003 och i september 2009 har Angiostrongylus vasorum för första gången även påvisats hos en räv i Skåne.

Infekterade rävar och hundar sprider smittan vidare i naturen genom sin avföring. För att en hund skall bli infekterad måste den äta/slicka på en snigel (eventuellt groda/padda) som varit i kontakt med infekterad räv- eller hundavföring.

Symtom
Som vuxen lever masken i blodkärl i hundens lungor. En rad olika skador kan uppstå. Hos en del hundar ses endast milda symtom, som hosta och en lättare trötthet. Symtomen kan med tiden långsamt bli värre. Hjärtat kan påverkas och hunden får då även symtom till följd av hjärtproblem. Slöhet, hosta samt tung och/eller snabb andning är typiskt.

Hos andra ses symtom p.g.a blödningar. Blödningar och bildande av tromber (blodkoagel/blodproppar) kan snabbt orsaka allvarliga skador i olika organ. 

Diagnos
Oftast kan förändringar i hundens lungor ses med hjälp av röntgenbilder, men för att hitta själva masken undersöks avföringsprover. Om parasiten hittas vet man att hunden är infekterad. Infekterade hundar har dock inte mask i avföringen hela tiden. Om man har otur kan man alltså råka ta prov vid ett tillfälle då hunden inte sprider masken i avföringen.

Behandling
Prognosen är i många fall god för hundar som infekterats. Svårt sjuka hundar kan dock behöva understödjande behandling, eller till och med intensivvård, förutom den behandling som sätts in mot själva maskinfektionen.

En del hundar behandlas på djursjukhus i förebyggande syfte. När många maskar dör samtidigt, t.ex. i samband med att en behandling påbörjas, kan hunden bli tillfälligt sämre och behöva understödjande vård. Ibland ges också kortisonpreparat samtidigt som behandling med avmaskningspreparat påbörjas.

Det är mycket viktigt att hunden vilar under hela den tid behandlingen pågår, även om hunden under hela tiden är pigg, alert och verkar frisk.

SVAYtterligare information
SVAs hemsida [www.sva.se] finns även en informationssida om infektion hos hund med Angiostrongylus vasorum för veterinärer [www.sva.se/vet]. Det finns även en text om infektion skriven för djurägare [www.sva.se/agare].

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor. Om din hund är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.  Djursjukhus, kliniker och veterinärmottagningar i närheten av där du bor listas i telefonkatalogen och på internet.

Statens Veterinärmedicinska Anstalt | 751 89 Uppsala.
Tel: 018-67 40 00 | Fax: 018-30 91 62 | www.sva.se

 

Publ. [2009-09-28]

SM I FREESTYLE, DEN 27 SEPTEMBER 2009

Lina och Zing - första svenska mästarna i freestyle

Lina Pettersson och pumin LP III SLCh SAgCh FSD III Arbetsmyrans Amazing Ai (Zing) från Karlstads BK blev i helgen det första ekipaget som vann SM-guld i freestyle. Tävlingen arrangerades av Skarpnäcks Hundungdom på Stockholms Södra BK och tolv ekipage startade.

Bild laddas...
[09-09-28] | FREESTYLE-SM | Den 27 september 2009 korades Lina och Zing tll de allra första svenska mästarna i freestyle (Bilden fotograferad vid annat tillfälle). [Foto: Mari Edman]

Tvåa blev Linda Laikre och dansk/svenska gårdshunden SAgCh SAg(hopp)Ch SVCh LP I II FSD I II III Youhais Holly från Hannas (Holly) från Mälarö BK och på tredje plats kom Li Stenberg och kelpien FSD I III Roscanaille's Real Star (Grynet) från Oxie HU.

Dessa tre ekipage blev, tillsammans med fjärdeplacerade Frida Binette och border collien Somollis Poppy (Poppy) från Tyresö BK, också uttagna till årets landslag, som kommer att representera Sverige under nordiska mästerskapen i freestyle i Danmark i november. SM-femmor och landslagsreserver blev Susanne Jaczewski och labradoren LP I Guideline's Lucky Number (Oskar) från Uppsala HU.

 

Publ. [2009-09-20]

VM I AGILITY, DEN 18-20 SEPTEMBER 2009

Silver till det svenska smallaget på agility-VM

Under världsmästerskapen i agility, den 18-20 september, kom det svenska smallaget på andra plats. Finalen blev otroligt spännande, både för alla svenska supportar på plats i Dornbirn i Österrike och för alla som hemifrån via datorn följde Agilitysportens intresseförenings (AgIFs) gratissändning.

Bild laddas...
[09-09-20] | AGILITY-VM | Vid världsmästerskapen i agility, den 18-20 september 2009 i Dornbirn i Österrike, kom det svenska smallaget på andra plats. Från vänster på bilden ovan ses: Patrik Rosendal, Richard Isoluoma (reserv i laget), Eva Leandersson och Åsa Söderman. [Foto: Ingemar Johansson]

Efter fredagens inledande hopplagklass låg smallaget på åttonde plats med 10 fel. Men allt kan hända i agility. Och tack vare att lagets samtliga ekipage – Åsa Söderman med sheltien Erik, Eva Leandersson med sheltien Maja samt Patrik Rosendal med sheltien Ina – lyckades nolla i agilitylagklassen under lördagen hamnade laget mitt i medaljstriden. När klassens sista hund, en fransk dvärgpudel, diskade sig och sitt lag stod det klart att svenskarna hade lyckats klättra ända upp till silverplatsen.

För övriga svenska lag och individuella ekipage under agility-VM 2009 gick det sämre. Lagen diskade sig och bästa individuella placering tog Martina Ericsson med pumin Csilla, som kom på 27:e plats i medium.

 

Publ. [2009-09-19]

REGERINGEN GER UPPDRAG TILL JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Sjukvårdsupplysning för djurägare

Regeringen lämnade i torsdags (090917) ett uppdrag till Jordbruksverket att ta fram ett system med en jourtelefon för djurägare som behöver prata med en veterinär. Tanken är att djurägare genom jourtelefonen både kan få rådgivning men även komma i kontakt med tjänstgörande veterinär, för undersökning.

- Detta är något som jag vet är efterfrågat. Du som hundägare ska kunna få hjälp om din hund plötsligt blir sjuk en söndagsmorgon. Hjälpen kan då antingen bestå av att någon berättar för dig hur du ska ta hand om hunden eller genom att du kommer i kontakt med den veterinär som har jouren. Detta är viktigt för att minska oron hos alla dem som äger och sköter djur, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

En jourtelefon kommer också vara en viktig del i den nya veterinära organisation som snart är på plats. Med fler privata veterinärer behövs ett system för att hålla samman organisationen.

 

Publ. [2009-08-16]

REGERINGEN UTREDER DJURSKYDDSLAGSTIFTNING

Eva Eriksson utreder djurskyddslagstiftningen

Regeringen beslutade i slutet av juli (2009-07-30) att tillsätta landshövding Eva Eriksson som särskild utredare för att göra en bred översyn av dagens djurskyddslagstiftningen.

Sedan djurskyddslagen infördes 1988 har den inte setts över i sin helhet, det gör att den idag är svåröverskådlig. Forskning och erfarenhet har dessutom gett oss mer kunskap om djurens behov och beteende än vi hade när den nuvarande lagen tillkom. Det finns också djurskyddsproblem som inte har kunnat lösas med nuvarande lagstiftning, bland annat övergivna och förvildade djur, användning av djur för sexuella ändamål och avel som leder till djurskyddsproblem.

Utredaren ska också se över hur djurbaserade parametrar kan mäta välbefinnandet hos olika djurslag så att man kan se till de enskilda djuret istället för att mäta välbefinnandet genom centimetrar och decibel.

- Alla djur ska ha det bra! Det är viktigt att vi har en bra lagstiftning som lägger grunden för det. På 20 år hinner lagstiftningen bli gammal. Den har sedan 1988 inte setts över i sin helhet utan bara lappats och lagats. Människors syn på djur har också förändrats, och ny forskning har tillkommit under denna tid, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 31 januari 2011.

Vem är Eva Eriksson?
Eva Eriksson är landshövding i Värmlands län, hon har tidigare varit regionråd i Västra Götalandsregionen, riksdagsledamot (FP) och vice ordförande i Folkpartiet. Förutom sitt uppdrag som landshövding är Eva Eriksson ledamot i Apoteksbolagets styrelse, ordförande i Miljömålsrådet och ordförande i Voxenåsens styrelse.

Hon var också ordförande under många år i centrala försökdjursnämnden och ledamot i jordbruksverkets styrelse. Hon har även tidigare varit särskild utredare, bland annat i en utredning om djurens välfärd och pälsdjursnäringen.

 

Publ. [2009-07-13]

AKTUELLT FRÅN SKKs AVELSKOMITTÉ (SKK/AK)

Ingen omregistrering av bolognese och "bolonka"

Information gällande exportstamtavlor utfärdade av tjeckiska kennelklubben för hundar av raserna bolognese och russkaya tsvetnaya bolonka.

Svenska Kennelklubbens avelskommitté (SKK/AK) har beslutat att, fr.o.m 1 juli 2009, inte omregistrera hundar av raserna ”bolonka” och bolognese som importerats från Tjeckien.

Beslutet kommer att träda i kraft om Svenska Kennelklubben (SKK) vid den tidpunkten inte fått klargörande information från Tjeckiska Kennelklubben om vilka registreringsregler som tillämpas för raserna i Tjeckien.
Frågorna gäller främst reglerna för inkorsning av bolognese i rasen ”bolonka” samt tillåtna färger inom rasen bolognese. SKK har gjort påstötningar men ännu inte erhållit något svar från Tjeckiska Kennelklubben.

Tider och dispans
Beslutet kommer att gälla tills vidare, men dispens kan i undantagsfall medges. Dispensansökan skall då vara SKK tillhanda innan hunden importerats till Sverige och innehålla en kopia av hundens tjeckiska registreringsbevis.

 

FAKTA: importerade hundar som Är omregistrerade
För importerade hundar som redan är omregistrerade hos Svenska Kennelklubben gäller:

Bolognese: Ingen förändring.

”Bolonka”: Endast hund som SKK utifrån tillgängliga uppgifter bedömer vara ”bolonka” kommer att finnas kvar i SKKs databas.
Det betyder att den hos Sv. Kennelklubben (SKK) registrerade ”bolonka” som i sin härstamning har inkorsning av bolognese kommer att få en ofullständig härstamning i SKKs databas. 

DISPANS: Ansökan om dispens skall ställas till SKKs avelskommitté.

LÄS MER: På Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].

FRÅGOR: Ulla-Britt Karlmann. Tel: 08-795 30 00. e-post: ulla-britt.karlmann@skk.se.

 

Publ. [2009-07-11]

HUNDEN I SAMHÄLLET

Nya lagar mot osund avel avvisas av SKK

Ämnet hund har fått mycket uppmärksamhet i teve och tidningar under senare tid, föga smickrande sådan emellertid.

Efter det BBC-producerade teveprogrammet om brittiska rashundars hälsostatus riktades strålkastarljuset på svenska hundars hälsa under några dagar i början av maj. I ett av inslagen som visades i programmet Nyheterna i TV4 nämnde jordbruksminister Eskil Erlandsson att man skulle se över om en skarpare lagstiftning skulle kunna bidra till att lösa problemen.

Uttalandet har lett till att Svenska Kennelklubben (SKK) kommer att kontakta jordbruksministern och påtala att arbetet mot exteriöra överdrifter och osundheter hos hund redan pågår för fullt och att en skärpt lagstiftning är fel väg att gå.

SKK har sedan 30 år tillbaka arbetat aktivt med dessa frågor och arbetet har intensifierats under senare år. Utöver hälsoprogram för många raser, en öppen och lättillgänglig redovisning av veterinärmedicinska resultat, utbildningar och diskussioner samt förbud, exempelvis det mot avel på alltför närbesläktade individer, börjar de rasspecifika avelsstrategierna fungera som levande dokument.

Sist men inte minst, har SKK nu tagit fram ett material kallat Särskilda rasspecifika domaranvisningar (SRD), där alla exteriördomarna görs uppmärksamma på 47 stycken raser, där rastypiska överdrifter, som kan ge hälsoproblem förekommer.

– Vi är på gång men hälsoläget hos våra hundar är inget man kan ändra över en natt eller genom en skärpt lagstiftning. Att synliggöra problemen är bra, det leder till en medvetenhet och en attitydförändring. Men därefter krävs tid för att vända skutan, att praktiskt verkställa de insikter man fått, säger SKKs VD Ulf Uddman.

LÄS MER: På Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].

 

Publ. [2009-06-26]

NY ARBETSGRUPP BILDAD AV SKK

Demodex

Demodex canis är ett hudkvalster som lever i hårsäckarna. Vissa hundar kan få symtom av demodex och sjukdomen kvalstret orsakar kallas demodikos. Olika meningar råder kring sjukdomens eventuella ärftlighet.

På Svenska Kennelklubbens (SKK) initiativ har företrädare för olika uppfattningar om demodikos samlats och diskuterat situationen på ett konstruktivt sätt. Diskussionen har lett till att en arbetsgrupp bildats. Gruppen har kommit överens om att starta ett forskningsprojekt med syfte att försöka kartlägga den genetiska bakgrunden till varför vissa hundar drabbas av allvarlig och utbredd form av demodikos.

Arbetsgruppen består av Kerstin Bergvall, Åke Hedhammar, Berndt Klingeborn, Berit Wallin Håkansson och Susanne Åhman.

Fram till dess mer kunskap finns, hänvisas till nedansxtående uttalande av SKK:s Avelskommitté från år 2002:
När det gäller avel på djur med demodikos finns både nationella och internationella riktlinjer angående restriktiv användning av sådana djur. Vad gäller demodikos inom en specifik ras måste det bli en avvägningsfråga hur man skall hantera de olika typerna av sjukdomen.

LÄS MER: Om demodex, demodikos och den nya arbetsgruppen i SKKs regi, i kommande nr (7-8/2009) av tidskriften Hundsport.

SKK Info-Avd.
Hundsport
Gå upp! Hundsport | Copyright